Majoriteten av alla bryggor och småbåtshamnar anläggs i grunda vågskyddade miljöer. Dessvärre är dessa områden också några av de mest känsliga för påverkan.
– Grunda vikar tillhör de mest sårbara miljöerna i Östersjön. De har ofta unikt hög artrikedom med många sällsynta och hotade arter, säger Sofia Wikström, forskare vid Östersjöcentrum och en av författarna till rapporten.
Tillsammans med en rad forskare från flera olika lärosäten har hon gått igenom det samlade kunskapsläget när det gäller fritidsbåtar effekt på havsmiljön. Resultatet är rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige som släpps idag.
– Vårt mål har varit att slå fast vad vi vet och vad vi inte vet om fritidsbåtars påverkan. Tanken är att rapporten ska kunna användas som ett slags uppslagsverk för den som söker information och användas som stöd för beslutsfattare och förvaltare, berättar Sofia Wikström.
Påverkan på flera sätt
Den samlade forskningen visar att båtarna påverkar miljön på flera olika sätt, både direkt och indirekt. De strukturer som skapas för fritidsbåtarna, som småbåtshamnar och bryggor, skadar viktiga bottenmiljöer. Det sker både genom att sediment, näringsämnen och miljögifter grumlas upp när konstruktionerna anläggs och genom att till exempel havsströmmar och ljusförhållanden i havet förändras.
Bullret från båtarnas motorer stör fiskar och däggdjur och båtarnas motorer står för en ansenlig mängd utsläpp av växthusgaser och giftiga ämnen. Giftiga ämnen, till exempel koppar, avges också från de bottenfärger som båtarna ofta målas med.
– Den låga salthalten i Östersjön gör många arter extra känsliga för miljögifter, exempelvis från båtbottenfärger. Det är en anledning till att man ska vara extra noga med vilken färg man använder här och att en del färger som är tillåtna på västkusten inte är tillåtna i Östersjön, säger Sofia Wikström.
– Samtidigt har man större chans att klara sig helt utan bottenfärger i Östersjön eftersom det finns mycket färre problematiska påväxtarter här.
Går att minska påverkan
Att båttrafik innebär en viss miljöpåverkan är ofrånkomligt, men dagens påverkan går att minska med tämligen enkla åtgärder. I rapporten ges flera förslag på hur detta kan gå till. Här är några av dem:
- Identifiera de mest sårbara kustmiljöerna och styr båttrafik och kustexploatering därifrån.
- Inför hastighetsbegränsning känsliga områden och inför förbud mot motorbåtar i särskilt värdefulla vågskyddade grundområden.
- Minska behoven av bryggor genom att öka intresset för och möjligheten att förvara båtar på land, på trailer eller på marinor. Landförvaring minskar också behoven av båtbottenfärger.
- Minska påverkan från bryggor genom att bygga smala pålade bryggor hellre än heltäckande breda flytbryggor. Placera om möjligt bryggorna i nord-sydlig riktning.
- Undvik muddring i grunda, vågskyddade områden med vegetation och i lek- och uppväxtområden för fisk. Muddra helst under den kallaste årstiden (december-mars).
- Påskynda utbytet av äldre tvåtaktsmotorer och öka användningen av miljövänligare bränslen och motortyper.
– I Östersjön är övergödning det allra största miljöproblemet och i jämförelse med det är påverkan från fritidsbåtar ett litet problem. Men i de mest skyddade grunda vikarna kan fritidsbåtar vara en faktor att räkna med. Att minska påverkan i dessa områden skulle vara väldigt värdefullt, säger Sofia Wikström.
Läs mer
På Havsmiljöinstitutets hemsida finns rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige att läsa eller ladda ner och där finns även en intervju med en annan av författarna: Per Moksnes från Göteborgs universitet.
Delar av innehållet i rapporten presenterades och diskuterades i Almedalen 2019. Seminariet Hur styr vi mot ett hållbart båtliv, som arrangerades inom ramen för Östersjödagarna, spelades in och kan ses här. På webbmagasinet Baltic Eye finns en artikel som beskriver både det seminariet och seminariet Fritidsbåtars miljöpåverkan – och vägen mot ett hållbart båtliv. Vid seminarierna deltog både Sofia Wikström och Per Moksnes.
Forskare vid Östersjöcentrum har genomfört en separat studie om fritidsbåtars effekter på undervattensvegetation, där de gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen inom området på ett systematiskt sätt. Studien finns publicerad i Ambio och kan läsas här. På webbmagasinet Baltic Eye finns en artikel där Sofia Wikström berättar om studien, läs artikeln här.
