Den historiska utvecklingen när det gäller näringsbelastning på Östersjön har sett väldigt olika ut i länderna kring Östersjön, men generellt har de senaste hundra åren inneburit en enorm utveckling. Vi har gått från en situation där jordarna var näringsfattiga och stallgödsel en bristvara till en situation där delar av jordbruksmarken gödslas i överflöd och problemen med läckage av näringsämnen från jordbrukets verksamhet är stora. Under samma period har avloppsreningen byggts upp i de flesta områden i Östersjöns avrinningsområde, och betydelsen av punktkällor från avlopp och industrier har minskat. Möjligheten att i stor skala producera konstgödsel har utvecklats, och användningen av konstgödsel har gjort att skördarna kunnat öka dramatiskt. Östersjön var för hundra år sedan ett näringsfattigt hav, men brottas idag med övergödningsproblem.
Viktigt samarbete
Frågorna kring hantering av stallgödsel kopplat till Östersjöns övergödningsproblem är ett av de områden som forskarna inom Baltic Eye vid Stockholms universitets Östersjöcentrum ägnar sig åt. Gruppen har ordnat ett arbetsmöte med andra forskare från Östersjöländerna, där situationen i de olika länderna diskuterades. Vid mötet deltog forskare och miljöhandläggare från flertalet av de länder som omger Östersjön. Givande diskussioner och utbyte av kunskap och erfarenhet visar på vikten av att samarbeta kring dessa frågor över landsgränserna.
Går att göra budget
Ett första och viktigt steg är att kvantifiera de olika flödena av näringsämnen. Hur mycket importeras till de olika gårdarna i form av foder, och hur mycket lämnar gården i form av skörd? Hur mycket näringsämnen i form av konstgödsel importeras, hur mycket stallgödsel produceras, och hur mycket av näringsämnena kommer grödan tillgodo? Hur stora är förlusterna av kväve vid hanteringen av gödseln? Hur stor del av näringsämnena läcker ut till omgivande vatten? Och slutligen, hur mycket av de näringsämnen som läckt ut kommer att nå havet?
Mycket arbete har gjorts under årens lopp för att öka kunskapen om de olika delarna av näringsflödet, och de senaste åren har forskare utvecklat modeller som kan göra en övergripande totalbudget för Östersjöns avrinningsområde. Inom ett fruktsamt samarbete mellan Stockholms universitets Östersjöcentrum och en forskargrupp vid Cornell University har storskaliga budgetberäkningar gjorts för hela Östersjön, och för både kväve och fosfor.
Diffusa källor svåra att hantera
Punktkällor, såsom avlopp och utsläpp från industrier, har varit relativt enkla att få grepp om, medan de diffusa källorna, såsom jordbruket, varit betydligt svårare. Färska siffror pekar på att ungefär 25 procent av det kväve som cirkulerar i samhället kommer att hamna i havet som läckage från mänsklig verksamhet. Och en stor del av dessa 25 procent härrör från jordbruket.
Länderna runt Östersjön är väl medvetna om problemet med näringsläckage från jordbruket, men de ekonomiska, politiska, geologiska och klimatmässiga förutsättningarna skiljer sig åt. Vid arbetsmötet presenterades flera exempel på hur det hanteras i de olika länderna. Från Finland visades siffror på att jordar tillförs mer gödningsämnen än vad grödorna kräver, och detta problem finns troligtvis i fler av länderna. Stallgödsel används inte optimalt, vilket förklaras av en ojämn geografisk fördelning av djurproduktionen och kostnader för att transportera gödsel från områden där den produceras till de områden som behöver en tillförsel av näring. I Polen består 60 procent av landarealen av jordbruksmark och antalet små jordbruk är mycket stort. I Danmark har man infört en rad regler och restriktioner kring gödselhantering, och där har stora investeringar gjorts för att förbättra hanteringen av stallgödsel.
Åtgärder utvärderas
Det är svårt att förutsäga vad åtgärder kommer att ha för effekt, och även här kan modellberäkningar vara till stor hjälp. Ofta sker en fördröjning på många år innan effekterna av åtgärder kan mätas som lägre näringskoncentrationer i omgivande vatten, vilket naturligtvis försvårar utvärderingen av åtgärderna. Inom det stora, EU-finansierade projektet BalticCompass har man bland annat koncentrerat sig på utvärdering av åtgärder, och även fört en öppen diskussion kring de olika ländernas strategier. Inom projektet BalticManure har man fokuserat på stallgödseln, och möjligheter att nyttja den bättre inom jordbruket för att minska näringsläckaget.
Fruktsamt samarbete initierat
Vid mötet presenterades problemet på olika skalor, från den enskilda gården till det storskaliga hela Östersjöns avrinningsområde, och vikten av att hålla en koppling mellan dessa olika skalor poängterades. Det finns enorma vinster att göra genom att utbyta kunskaper och erfarenheter mellan länderna, och arbetsmötet som nu genomförts kan leda till nya kontakter och samarbeten kring den så viktiga frågan om jordbrukets näringsbelastning på vårt gemensamma innanhav, Östersjön.
Textförfattare: Kristina Viklund