Övergödning är den mänskliga påverkan som haft störst effekter på Östersjöns ekosystem. Den uppstår när alltför mycket näringsämnen finns i vattnet. Då växer fintrådiga alger och växtplankton alltför bra, vilket ger omfattande och oönskade förändringar i hela ekosystemet. Vikar växer igen, artsammansättningen förändras, många fiskar får problem, störande algblomningar uppstår och syrebristen breder ut sig i djupare vatten och slår ut allt högre liv.

Vid Östersjöcentrum är vi särskilt starka inom övergödningsproblematiken, både när det gäller kustnära påverkan och för Östersjön som helhet. Eftersom våra forskare är experter inom områdena biogeokemi, oceanografi, modellering, biologi, systemekologi och agronomi finns både en nödvändig bredd och en djupgående förståelse för problemen. Våra forskare deltar i många olika internationella forskningsprojekt, exempelvis inom Bonus-programmet.  

Nedan presenteras några våra projekt.

Filmer, rapporter och nyheter om övergödning hittar du här!

I en debattartikel i Altinget den 28 maj 2019 pekar WWF på behovet av fortsatta åtgärder för att motverka övergödningen i Östersjön. Östersjöcentrum instämmer i en replik i att fortsatta åtgärder behövs och har i ett pm sammanfattat vad forskningen säger om vilka åtgärder som är viktigast att fokusera på.

Det här projektet undersöker hur den fasta delen av grisgödsel kan uppgraderas till ett mer stabilt, ekonomiskt transporterbart och näringsrikt organiskt gödselmedel.

Inom Baltic Nest Institute (BNI) pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete med det modellsystem som legat till grund för eutrofieringsdelen i Baltic Sea Action Plan (BSAP).

Projektet COCOA pågick under åren 2014-2017 och finansierades av EU-programmet Bonus. Baltic Nest Insitute Sverige deltog i projektet med den huvudsakliga uppgiften att upprätta en databas med grundinformation om samtliga Östersjöns kustområden och bidra till kvantifieringar av filterfunktionen baserat på empiriska data, mätningar och modeller.

Inom det Bonus-finansierade projektet Blueprint utvecklades modellen BALTSEM (BAltic Sea Long-Term large Scale Eutrophication Model) till att inkludera bakteriella processer. Arbetet inkluderade fältstudier, experiment, bioinformatik och modellering.

Projektet pågick 2014-2018.

Detta är den andra boken som det fristående forskarnätverket BACC II ger ut om klimatförändringar i Östersjön. Förutom att ingå i nätverket har forskare vid Östersjöcentrum författat kapitlet om hur klimatförändringar påverkar sötvattnets biogeokemi (s. 307-336).

En nyligen publicerad studie i tidskriften AMBIO visar att den förändrade näringsbalansen i Bottenhavet sannolikt orsakas av inflöden av fosforrikt vatten från Egentliga Östersjön.

Detta projekt ska utvärdera vilka slutsatser som kan utläsas ur befintliga data angående sambanden mellan tillgången på fosfat och cyanobakterieblomningarna.

Det här projektet kommer att undersöka hur olika scenarier för stallgödselhantering påverkar Östersjöns miljö och kan utgöra ett användbart underlag för beslutsfattare. Förbättrad gödselhantering kan minska förlusterna av näringsämnen och därmed belastningen på havet.

Detta projekt ska sammanställa kunskapsläget och beskriva potential, risker och relevant skala för olika åtgärdsförslag. Baltic Eye kommer att presentera den vetenskapliga inramningen för frågorna och ett tiotal forskare från Östersjöområdet deltar i framtagandet av underlag.